Nya regler för bygglov från 1 december 2025: attefalls­hus, friggebod och altan

Kort svar

Lagen SFS 2025:974 skrev om hela 9 kapitlet i plan- och bygglagen. Kapitlet säger när bygglov krävs. De nya reglerna gäller från 1 december 2025. Det här är de stora ändringarna.

• Fristående byggnader. Friggebod och attefallshus finns inte längre som egna regler. Tomten har i stället en pott för komplementbyggnader, 45 m² inom detaljplan och 65 m² utanför.
• Tillbyggnader. Varje byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus har en egen gräns på 30 m² för tillbyggnader utan bygglov.
• Altaner. En altan utan tak är nu en anläggning och räknas inte in i någon av gränserna. Ett tak över altanen kan räknas som skärmtak eller komplementbyggnad, så fråga kommunen.
• Anmälan. Själva byggnaden eller tillbyggnaden behöver ingen anmälan. Vatten, avlopp, ventilation och eldstad gör det fortfarande.
• Grannemedgivande. Närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs fortfarande bygglov eller grannarnas medgivande, och nu ska medgivandet vara skriftligt.

Bygglov krävs ändå i vissa fall, till exempel i särskilt värdefulla områden och där detaljplanen har utökad lovplikt. Listan finns under Det här är som förut. Byggnader som redan står på tomten kan ta plats i potten. Med verktyget räknar du ut hur mycket du har kvar.

Före och efter 1 december 2025

Förr betyder till 30 november 2025, nu betyder från 1 december 2025.

• Fristående byggnader inom detaljplan. Förr friggebodar på högst 15 m² tillsammans, var och en högst 3,0 m hög, och attefallsbyggnader på högst 30 m² tillsammans, var och en högst 4,0 m hög, med var sin gräns. Nu en pott på 45 m², och varje byggnad högst 30 m² och 4,0 m till taknocken.
• Fristående byggnader utanför detaljplan. Förr samma gränser, och utanför sammanhållen bebyggelse komplementbyggnader utan bygglov och utan storleksgräns. Nu en pott på 65 m², och varje byggnad högst 50 m² och 4,5 m till taknocken.
• Storlek mot huvudbyggnaden. Förr inget krav. Nu mindre än huvudbyggnaden, räknat i byggnadsarea.
• Placering. Förr i omedelbar närhet av bostadshuset. Nu på tomten, och lagen säger inget om avståndet till huset.
• Tillbyggnad. Förr en attefallstillbyggnad på högst 15 m² på ett en- eller tvåbostadshus, högst 2 takkupor och skärmtak. Nu högst 30 m² per byggnad, i bruttoarea och öppenarea.
• Altan. Förr ett undantag från bygglov från juli 2019. Nu en anläggning, med egna höjdgränser inom detaljplan.
• Anmälan för byggnaden. Förr ingen för en friggebod, men anmälan och startbesked för attefallshus, attefallstillbyggnad och attefallstakkupa. Nu ingen, bara för vissa arbeten som vatten och avlopp.
• Grannemedgivande. Förr inget formellt krav på att det var skriftligt, och den som ägde gatan kunde inte medge. Nu skriftligt, och mot gata och park medger huvudmannen för marken.

Friggebod och attefallshus blev en pott

En komplementbyggnad är en fristående byggnad som hör till en annan byggnad, till exempel ett förråd, ett garage, en bastu eller en gäststuga. Alla komplementbyggnader på tomten delar nu samma pott, och du får bygga hur många du vill så länge de ryms. Regeringen bedömde att potten på 45 m² i storlek motsvarar den gamla friggeboden på 15 m² och attefallshuset på 30 m².

Friggebodar och attefallshus som redan står på tomten räknas in. Ett attefallshus på 30 m² och en friggebod på 15 m² lämnar 0 m² inom detaljplan. Öppna i verktyget. Utanför detaljplan lämnar samma byggnader 20 m² av 65. Öppna i verktyget.

Byggnader som behövde bygglov och fick det räknas inte. För byggnader från före 1980, och byggnader där du inte vet hur de byggdes, är det osäkert. Fråga kommunen. Mer om det i Räknas min gamla friggebod eller mitt attefallshus?

Huset som byggnaden hör till ska enligt Boverket vara färdigbyggt och, om det är byggt enligt plan- och bygglagen från 2011, ha slutbesked eller interimistiskt slutbesked. Vad som gäller för varje sorts byggnad står i Attefallshus 2026 och Friggebod 2026.

Tillbyggnader

Varje byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus får byggas till utan bygglov med 30 m² sammanlagt, räknat i bruttoarea och öppenarea. Det gäller villor och fritidshus men också flerbostadshus och kontor, inom och utanför detaljplan. Tillbyggnaden får inte gå över byggnadens taknock. Bara en tillbyggnad på ett en- eller tvåbostadshus får strida mot detaljplanen. Byggnaden ska vara färdigbyggd och lagligt byggd, och närmare tomtgränsen än 4,5 meter gäller samma regel som för fristående byggnader. Bygglov krävs ändå i särskilt värdefulla områden och där detaljplanen har utökad lovplikt.

Gamla attefallstillbyggnader, attefallstakkupor och skärmtak byggda utan bygglov från 1980 räknas in i de 30 m². Läs mer i Tillbyggnad utan bygglov och i Skärmtak, uterum och takkupa.

Altaner

Sedan 1 december 2025 är en altan en anläggning och inte en tillbyggnad. Inom detaljplan krävs bygglov om altanen är högre än 1,8 meter inom 3,6 meter från en byggnad, eller högre än 1,2 meter längre bort. Utanför detaljplan gäller inte de gränserna. En ny altan utan tak räknas inte in i någon av gränserna för komplementbyggnader och tillbyggnader.

Ett tak över altanen bedöms för sig. Sitter taket ihop med huset är det ett skärmtak, som räknas in i husets 30 m² och följer regeln om 4,5 meter till tomtgränsen. Står taket fritt från huset gör det enligt vår läsning altanen till en komplementbyggnad, som räknas in i potten och följer samma gränser som andra fristående byggnader. Fråga kommunen innan du bygger tak över en altan.

En altan som byggdes utan bygglov mellan juli 2019 och november 2025 kan räknas in i husets 30 m². Det är osäkert för varje enskild altan, så fråga kommunen. Lagen räknar inte upp altaner bland det som kräver grannarnas medgivande nära tomtgränsen, men Boverkets konsumentsida läser annorlunda. Ett plank eller ett tak på altanen kan behöva medgivande. Fråga kommunen innan du bygger en altan nära gränsen. Läs mer i Altan utan bygglov.

Anmälan

Förr behövde ett attefallshus, en attefallstillbyggnad och en attefallstakkupa en anmälan och ett startbesked. En friggebod behövde det inte. Nu behöver ingen lovfri komplementbyggnad, inget komplementbostadshus och ingen lovfri tillbyggnad en anmälan. Regeringen ville att kommunen i stället ska kunna pröva bygget i efterhand genom tillsyn.

En anmälan och ett startbesked behövs fortfarande för bland annat de här arbetena:

• vatten och avlopp;
• ventilation, eldstad, rökkanal eller hiss;
• arbeten som påverkar bärande delar eller brandskyddet väsentligt.

Tomtgränsen och grannemedgivande

Regeln om 4,5 meter finns kvar. Närmare tomtgränsen än så, eller inom 30 meter från mitten av ett järnvägsspår, krävs bygglov om inte alla berörda grannar har godkänt bygget. Nu ska godkännandet vara skriftligt, och det räcker bara om bygget följer detaljplanen eller får strida mot den. Mot gata eller park är det huvudmannen för marken, oftast kommunen eller en vägförening, som ska godkänna, och vid järnvägen den som förvaltar spåret. Förr kunde den som ägde gatan inte godkänna alls.

Medgivandet gäller den byggnad och den placering som står i det. Om grannen kan ta tillbaka sitt medgivande är oklart. Propositionen säger att inget hindrar det, medan Boverket kallar det ett avtal som inte ensidigt kan brytas. Läs mer i Avstånd till tomtgränsen och skriv ut ett grannemedgivande.

Det här är som förut

• Bygglov krävs i särskilt värdefulla områden och vid särskilt värdefulla byggnader.
• Bestämmelser om utökad lovplikt i detaljplaner som antogs före 1 december 2025 gäller tills planen ändras. Hur en gammal bestämmelse om friggebodar gäller med de nya reglerna är oklart. Fråga kommunen.
• Ett komplementbostadshus kräver bygglov nära flygplatser och övnings- eller skjutfält av riksintresse för totalförsvaret.
• Enligt Boverket måste det finnas ett färdigbyggt och lagligt byggt hus på tomten.
• Komplementbyggnader och tillbyggnader till ett en- eller tvåbostadshus som inte kräver bygglov får strida mot detaljplanen. Nytt är att bestämmelser om skyddsåtgärder, till exempel mot översvämning, alltid gäller. Har din plan en bestämmelse märkt med m, fråga kommunen vad den betyder. Läs mer i Attefallshus på prickmark.

Övergångsregler

• Ärenden som började före 1 december 2025, till exempel en anmälan för ett attefallshus, handlägger kommunen enligt de gamla reglerna.
• Gör kommunen tillsyn av något som byggdes före 1 december 2025 gäller de nya reglerna, om bygget inte är en överträdelse enligt dem eller om de ger en lindrigare sanktion. Fråga kommunen hur den ser på ditt bygge.
• Byggnader som byggdes lagligt enligt de gamla reglerna får stå kvar. Lagen kräver inga ändringar.
• Bestämmelser om minskad lovplikt i detaljplaner som antogs enligt plan- och bygglagen gäller längst till utgången av november 2027. Det som byggs med stöd av en bestämmelse om minskad lovplikt kräver anmälan fram till 1 december 2027. Byggnader som bara slapp bygglov tack vare en sådan bestämmelse räknas enligt Boverket inte in i potten.

Det som fortfarande är oklart

När sidan granskades hade reglerna gällt i snart ett år, men några frågor saknar fortfarande ett säkert svar. Här tar sajten den strängare läsningen och säger att du ska fråga kommunen.

• Om byggnader från före 1980, svartbyggen och byggnader med okänd historia räknas in i potten.
• Om ett hus måste ha slutbesked innan du bygger en komplementbyggnad. Boverket anser det, men vi har inte hittat någon dom som prövar frågan enligt de nya reglerna.
• Om grannen kan ta tillbaka ett medgivande.
• Om en altan nära tomtgränsen kräver grannarnas medgivande.
• Om en byggnad som fick bygglov kan räknas om till lovfri. Boverket skriver att det troligen får avgöras i domstol.

Vanliga frågor

Gäller reglerna för friggebod och attefallshus fortfarande?

Nej, inte som egna regler. Sedan 1 december 2025 gäller potten för komplementbyggnader. Gamla friggebodar och attefallshus får stå kvar och räknas in i potten. För byggnader från före 1980, och byggnader där du inte vet hur de byggdes, är det osäkert. Fråga kommunen.

Behöver jag anmälan för ett attefallshus efter 1 december 2025?

Inte för själva byggnaden. För vatten och avlopp, ventilation och eldstad behöver du göra en anmälan och vänta på startbesked innan du gör de arbetena.

Vad händer med en anmälan jag lämnade in före 1 december 2025?

Kommunen handlägger den enligt de gamla reglerna.

Hur stort får jag bygga utan bygglov nu?

Varje fristående byggnad högst 30 m² inom detaljplan och 50 m² utanför, och alla tillsammans högst 45 respektive 65 m². Varje byggnad ska vara mindre än huvudbyggnaden, och huset på tomten ska vara färdigt och ha slutbesked. Närmare tomtgränsen än 4,5 meter, eller inom 30 meter från mitten av ett järnvägsspår, krävs skriftligt medgivande eller bygglov. Bygglov krävs ändå i särskilt värdefulla områden och där detaljplanen har utökad lovplikt. Ett hus att bo i kräver också bygglov nära totalförsvarets flygplatser och övnings- eller skjutfält av riksintresse. Fråga kommunen om du är osäker.

Gäller de nya reglerna för altaner?

Ja. En altan är nu en anläggning med egna höjdgränser inom detaljplan. Läs mer i Altan utan bygglov.

Källor

Sidan bygger på plan- och bygglagen (PBL), förarbetena och Boverkets vägledning:

• SFS 2025:974 Lag om ändring i plan- och bygglagen
• Prop. 2024/25:169 Ett nytt regelverk för bygglov
• 1 kap. 4 § PBL
• 9 kap. 4 § PBL
• 9 kap. 5 § PBL
• 9 kap. 10 § PBL
• 9 kap. 19 § PBL
• 9 kap. 34 § PBL
• 9 kap. 35 § PBL
• 9 kap. 36 § PBL
• 9 kap. 37 § PBL
• 10 kap. 2 a § PBL
• 6 kap. 1 § plan- och byggförordningen
• 6 kap. 3 § plan- och byggförordningen
• Boverket: Komplementbyggnad
• Boverket: Tillbyggnad
• Boverket: Altan
• Boverket: Bygglov nära gräns
• Boverket: Frågor och svar om nytt regelverk för bygglov
• Boverket: Utökad lovplikt i detaljplan
• Boverket: Bygga en ny byggnad
• Boverket: Mur, plank, altan och annat
• Boverket: Lov och anmälningsplikt, vägledning till 30 november 2025
• Prop. 2006/07:122 Ett första steg för en enklare plan- och bygglag
• Prop. 2013/14:127 Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

Sidan granskades 22 oktober 2026.